Istória ka Estória?

Liafuan istória haktuir iha Disionáriu Nasionál ba Tetun Ofisiál (INL: 2006) ho signifika rua. Primeiru, ai-knanoik sobre moris ema nian; segundu, haktuir kona-ba moris povu nian ka ema ida nian nein temi kona-ba akontesimentu pasadu. Entretantu orijén husi liafuan istória nian ne’ebé empréstimo husi lia-portugés «história», signifika «narração crítica e pormenorizada de fatos sociais, políticos, económicos, militares, culturais ou religiosos, que fazem parte do passado de um ou mais países ou povos; ramo do conhecimento que se ocupa do estudo do passado, da sua análise e interpretação; narrativa; conto; biografia, etc».

Nune’e haree ba kampu semántiku husi liafuan istória ne’ebé polissémica katak iha sentidu liu ida, sei konfuza ema barak bainhira adapta ba lia-tetun. Loos duni iha konversa baibain, beibeik ita dehan ema konta «istória» se ema balun dadalia hela, mais iha parte ida liafuan istória refere ba akontesimentu pasadu. Rua ne’e hotuhotu loos, mezmu tuir loloos buat rua diferente.

Istória

Biar disionáriu lia-tetun temi liafuan istória ho signifika narasaun ka kontu de’it, maibé hanesan ninia signifikadu husi lia-portugés, baibain ema refere ba akontesimentu pasadu ho interpretasaun faktuál ne’ebé iha eskola hatama ba siénsia umanidade ka sosiál. Porezemplu istória kona-ba Proklamasaun iha dia 28 fulan-novembru tinan 1975 ka Masakre Santa Cruz tinan 1991. Enkuantuke istória ho signifika narasaun ka kontu, ka ai-knanoik kona-ba ema ka akontesimentu imajináriu hanesan Mau-Sesta ka João Jogadór ne’ebé fiksaun hatama ba matéria linguístika, pertense ba dixiplina siénsia umanidade nian. Tanba buat rua ne’e diferente.

Mas sentidu rua sei hamosu ambíguu, se refere ba disionáriu bilinguál Malaiu-Tetun (INL: 2002). Liafuan malaiu cerita no sejarah buat rua ne’ebé la hanesan, maibé tradús hotu ba «istória» iha lia-tetun. Liafuan cerita tradús ba lia-inglés katak «story» no liafuan sejarah «history» ne’ebé ninia definisaun diferente, ida imajináriu no ida reál. Entretantu disionáriu Inglés-Portugés (Oxford: 1996), tradús liafuan story ba história, mas iha parte ida tradús mós ba liafuan estória. Entaun liafuan história tenke komprende tuir ninia kontekstu atu refere ba buat fiksaun ka akontesimentu pasadu? Mas oinsá ho liafuan estória?

Estória

Glosáriu husi livru dixiplina lia-portugés nian, A Ilha das Palavras (2011) ne’ebé utiliza hodi hanorin iha Eskola 7º de Escolaridade iha Timor-Leste, temi liafuan estória signifika narrativa de ficção. Hatete katak liafuan ne’e baibain uza husi brazileiru no áfrika portugeza ne’ebé ko’alia lia-portugés. Iha Portugál rasik uza nafatin liafuan história ne’ebé ita adapta mós ba lia-tetun. Maibé kapasidade lia-portugés ne’ebé absorve lais lian seluk, entaun Dicionário da Língua Portuguesa (Porto Editora: 2008) hatama tiha liafuan estória ne’ebé empréstimo husi lia-inglés «story», katak «história de caráter ficcional ou popular; conto; narração curta».

Portantu Instituto Nacional de Linguística (INL) ne’ebé dezenvolve padraun ba lia-tetun ho polítika luzizmu hodi hatama espresaun portugeza de’it, seidauk absorve liafuan estória ba disionáriu tetun nian. Mezmu liafuan ne’e haketak buat fiksaun ho «istória» nu’udar akontesimentu pasadu. Lia-tetun rasik iha liafuan «ai-knanoik» ne’ebé signifika istória inventada ka fiksaun maibé realidade ema barak nafatin utiliza liafuan istória ba buat imajinária. Karik tanba ai-knanoik iha sentidu liu atu haktuir istória tradisionál?

Dezafiu

Ba profesór/a dixiplina istória nian, dezafia ida maka tenke esplika no utiliza ho di’ak liafuan istória. Porezemplu «lenda» lafaek nakfila ba rai-Timór, tuir loloos ita kategoriza nu’udar istória reál? Ka ai-knanoik ne’ebé implísitu esplika ita-nia be’iala emigra to’o mai husi li’ur? Mas dezafia mós sira ne’ebé hanorin língua, tanba toman ona uza liafuan istória ba kontu ka narrasaun imajinária; bainhira liafuan ne’e liga mós ba akontesimentu pasadu ne’ebé reál bazeia ba faktu ho evidénsia sira.

Lakonsege esplika ka haketak ho di’ak liafuan istória ba asuntu rua, akontesimentu pasadu no narrasaun imajinária, estudante sira maka sei hasoru ambiguidade. Nune’e, dalabalun karik presiza halo tuir brazileiru no afrikanu sira, utiliza liafuan estória hodi hariku tan léksiku tetun aleinde liafuan ai-knanoik ne’ebé ho sentidu forte refere ba fiksaun. Basá polítika luzizmu ba lia-tetun, la’ós portugés europeu maka tenkesér sai pontu sentrál. Ida-ne’e reflete iha fraze José Saramago, eskritór portugés manán-na’in prémiu Nobel Literatura iha tinan 1998 nian: Não há uma língua portuguesa, há línguas em português.


Pintura: Alfe RM

Be the first to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published.


*